Julen närmar sig med stormsteg.

Julen närmar sig med stormsteg, nu är det bara några dagar kvar, men jag känner mig förhållandevis lugn. Julklapparna är så gott som inköpta, laxen är lättrimmad och underbart god. Julskinkan, Jansons frestelse, köttbullar och diverse bakverk är tillagade och infrysta. Julkorten kom till i sista stund. Städningen är gjord, nu återstår att fördela innehållet av jul pynt från två stora jullådor. Fågelmatningen är i full gång utomhus. I år har vi fått besök av Nötskrikor som har en strålande aptit och äter allt från äpplen, jordnöter och talgbollar. Äpplet lägger jag ut innan det blir ljust för att även Koltrasten, som är morgontidig ska få en chans att smaka. Jag brukar se till att det ser snyggt ut på marken på morgonen, det finns andra små djur som jag inte vill ha besök ifrån och det är möss. Just nu snöar det och döljer samtidigt alla spår av fågelmat. Det kommer förmodligen bli mindre trevligt när det töar, men det är en helt annan historia.

Citytunneln, station Triangeln ännu en gång.

Ett hastigt besök i Malmö i veckan och jag går Smedjegatan och

Rådmansgatan fram. Fortfarande är detta lugna bakgator, nu

i timmar räknade innan invigningen av Citytunneln ska äga rum.

Jag ser fram emot att få gå in i stationsbyggnaden, åka rulltrappan ner och ta tåget till Köpenhamn.

Förmodligen kommer det att vara en byggarbetsplats länge än.

Men, mycket kommer att vara förändrat om några veckor.

När jag var i närheten gick jag in i Johanneskyrkan och tände ett

ljus.

Citytunneln - station Triangeln med omnejd i Malmö.

Södra entrén av station Triangeln, den 6 november.

Apollonia skyddshelgon för tandläkare , mitt emot Dekanden, södra entrén av station Triangeln.

Byggarbetsplats, tidigare skolgård till Pildammskolan den 6 november. I bakgrunden, gamla Handelsgymnasiet.

Norra entrén av station Triangeln den 6 november.

Inför Citytunnelns invigning i Malmö den 4 december, kanske det kan vara roligt att se på några bilder från området innan stationerna har tagits i bruk. Vi glömmer ju ganska fort bort hur det har sett ut i ett tidigare skede. Det har varit intressant att följa arbetet runt det som ska bli Station Triangeln, södra entrén på den gamla idrottsplatsen Dekanen, vid Tandläkarhögskolan och norra entrén vid Johanneskyrkan och Rådmansgatan. Just vid den norra entrén är det extra rörigt och bökigt med cykeltrafik och gående människor. Där gamla Pildammsskolan samt gymnastikhallen låg, (under mitt högstadietid på 1960-talet hade vi lektioner i dessa byggnader) är ett nytt bygge på gång, det blir säkert bra när det är klart. En bild av Apollonia, tandläkarnas skyddshelgon, som sitter på en vägg på Tandläkarhögskolan, kom med i bara farten.

Se gärna ett tidigare inslag om Dekanen. Gå ut på bloggen och under Etiketter klicka på Dekanen.

I dagarna 26 januari 2012 är det tydligen cykeltumult runt stationen, felparkerade cyklar, liv och rörelse, men inte så mycket människor som man hade förväntat. Det senaste är cykelguider för att visa på lämpliga godkända platser till cyklarna.

November i Pildamsparken i Malmö.

En stilla tur genom en höstlig park är absolut inte trist, det finns mycket att beskåda (möjligtvis är det trist om man är barn och blir tvingad ut på en stärkande promenad). Här och där sprakar färgerna till, framförallt när solen skiner som det gjorde just denna söndag i början av november. Hungriga måsar förser sig när bröd bjudes. Måsarna tar lustiga krumsprång i luften för att på bästa sätt fånga brödsmulorna.

Röd rudbeckia [Echinacea purpurea] ännu en gång, så här i förkylningstider.

Nostalgin fortsätter, vare sig man är förkyld och tar sig en tinktur av röd rudbeckia (om detta hjälper eller ej, finns det tydligen åsikter om), eller bara njuter av att blomman är ganska tilltalande, både i verkligheten och på bild. Ett bi på besök, försämrar inte det hela. Det som är den absoluta klon, jag googlade på ordet "Echinacea" och kunde läsa att detta kommer av grekiskans echinos igelkott, det uppskattar jag speciellt.

Vildsvin.

I dag på lunchen cyklade jag ut en runda till Djurgården och tittade på vad vildsvin kan ställa till med när de får en chans. För 14 dagar sedan var det antydningar i marken, i dag är det rejäla hål. Det är inte speciell trevligt att de lämnar sådana spår efter sig och kanske inte så trevligt att de är i närheten av en större ort.

Trädgårdshortensia.

Nu börjar det kännas rätt att plocka fram bilder från sommaren som var, för att pigga upp mig själv och kanske andra personer?

Efter den senaste vintern med all snö och kyla trodde jag aldrig att trädgårdshortensian skulle överleva. Under våren såg den bra trist ut. Plötsligt började växten få blad och slutligen knoppar, som slog ut. Ingen vacker blå färg, men bra tilltalande i mina ögon är den.

Porslinsblomma.

Denna porslinsblomma köpte jag för en del år sedan i en blomsteraffär i Linköping. Den såg rolig ut eftersom den bara bestod av ett blad, ja det såg ut som ett hjärta nedstoppad i en liten kruka. Efter några år började den växa och ut slog en blomsterklase som var ganska tilltalande, men den släppte ifrån sig en röd klibbig vätska som är mindre rolig. Det här får man ta med i beräkningen när växten börjar blomma, tex. ställa växten på ett större fat, eller sätta krukan på ett plastunderlägg. Jag kan varken den svenska eller det latinska namnet på porslinsblomman, men det kan jag överleva. Blir jag intresserad för jag börja slå i växtböcker, eller leta i Wikipedia.

För övrigt, jag hann få in alla växter i tid, även om det var i grevens tid. I morse stod termometern på 0 grader. Men jag ser att vissa växter har fått några gula blad.

Vågor och fågelskri utanför vår stuga i Å på Lofoten.

Vågor och fågelskri utanför vår stuga i Å på Lofoten. Jag ville gärna ta med mig ljudet av vågor och fågelskri hem till Linköping för att kunna lyssna till det då och nu. Det är trevligt att kunna plocka fram sådana minnen lite då och då. Vågor kan låta så olika, i bland mjukt och fint, ibland hårt och kraftfullt. Det var skönt att ha på sig jacka och vantar,
det var ju bra svalt även för mig. Men det var det värt.

Några mogna tomater.

Några mogna tomater utslängda på ett bord.Tack syster Birgitta för att du tog hand om blommor och växter när vi reste till Lofoten, i somras. Utan dina insatser hade det bara varit några torkade strå kvar här hemma. Visst blev det vackra färger på tomaterna?

Skön vallmo från i somras.

Skön vallmo från i somras. Tiden går fort och så sitter jag här en halvtrist lördag, med växlande väder, åt det tråkigare hållet och tittar på bilder som gör mig på bättre humör, tack och lov. Det är också dags att börja plocka in alla växter som har varit ute i sommar. Innan växterna har kommit tillbaka på sina platser, får de en genomsyn och en dusch så att eventuella oönskade gäster försvinner.

"Det är dit man går", sa damen i textilaffären i Kiruna.

Vyer från andra våningen på Safari i Kiruna.

Vi frågade damen i textilaffären i Kiruna, var man går och dricker kaffe. Hon svarade rappt "Café Safari", det är dit man går. Vi tog oss till det gula trähuset och vi blev inte besvikna. Trots tårtor, bakelser, kakor och en uppsjö av smörgåsar föll vi för en jättevetebulle, som utmärkt hade räckt till fyra personer, den var verkligen härligt god. Det enda bekymret var att jag ville ha vanligt svart kaffe, utan socker, för det tycker jag är godast. Safari erbjöd en hel del varianter på kaffe, men till slut fick jag min svarta dryck. Innan vi gick vidare, var vi uppe på andra våningen för att se oss omkring. Bilderna är just vyer från andra våningen från Safari. Just då såg det bra ödsligt ut. Första våningen var fylld med folk. Det här är ett trevligt ställe med ett gott utbud, som jag gärna rekommenderar, om man har vägarna förbi Kiruna.

Mot Lofoten.

På väg mot Riksgränsen.

Jag ser snön, men den är på avstånd.

Det är ett underbart väder, men det är endast

13 grader varmt.

.

Blomsterprakten är riklig vid Å, här ett exemplar av Sankt Pers nycklar.

Ute på Å, Lofoten hade fiskare plockat upp en hälleflundra, som vägde 94 kilo.

Den var upphängd på en krok och var förmodligen dagens mest fotograferade objekt.

Nu när vi har kommit fram till september och temperaturen har gått ner till 14 grader är det väl dags att samla sig för att visa några bilder från Lofoten och Å. Det som fascinerar mig är det karga landskapet med bergen, vattnet, fågellivet och inte minst ljuset när man som jag kom upp i början på juli. Det som man får på köpet, är att det på sina ställen fortfarande fanns snö, men det var inget större problem.

Just nu... .

Fortfarande kretsar det dagliga livet runt utomhusaktiviteter långt borta från från datorer. Men jag har samlat på mig massor med bilder och tankar under sommaren. Just nu njuter jag över regnet som smattrar på verandataket och att jag för en gångs skull befinner mig inomhus. Det mest vanliga är att jag står mitt i regnet genomblöt och eländig.

Vy från bryggan i Å, Lofoten.

Fascinerande – men jag är glad att det inte är mitt tak som har blivit ockuperat. Lika glad är jag också över att denna mängd fåglar inte finns i universitetsparken i Linköping, fast de måsar som finns skränar på bra och är aggressiva när de har ungar. Vy från bryggan i Å, Lofoten. Inte konstigt alls att det samlas fågel, nedanför huset rensas fisk.

Semester - Lofoten tur och retur.

När Sverige blev varmare och varmare, reste jag till Lofoten via Sundsvall, Lövånger, Kiruna och Riksgränsen. Jag har upplevt regn, snö och blåst och naturligtvis också fint väder och strålande sol, temperaturen har rört sig omkring 13 grader varmt. Det jag har uppskattat mest är det underbara ljuset . Jag har vägrat att dra ner rullgardinen på kvällarna. Jag har inga problem att sova för att det är ljust i rummet.
Efter Lofoten var det en chock att återvända till Linköping och Malmö, temperaturen skred över 30 grader. Definitivt inte min favorit temperatur vill jag påstå.
Jag kommer att framöver visa några intryck från min semester via bilder på denna sida. Det har för övrigt varit skönt att ha varit ledig en hel månad. Det har även varit behagligt att inte bruka datorn utan leva fritt i nuet.

Nu blommar vitlöken!

Nu blommar vitlöken, låt mig visa denna spindellika skönhet för er, på årets längsta dag. Den trivs utmärkt med att växa

ihop med jordgubbar. Men serveras med fördel till olika rätter, enligt min uppfattning.

Snigel och snäckskal, skal som skal.

Innan jag köpte snigelpannor för att kunna gratinera sniglar i ugnen, använde jag mig av snigelskal som jag hade köpt i Frankrike (det låter också trevligare på franska, coquilles d’escargots), men skalen fordrar noggrann rengöring för att vara fräscha. Vill man inte gratinera sniglar, kan man göra soppa på dem, vissa i min närhet finner det också gott. Recept på detta finns med all säkerhet på någon web sida.
Snäckskalen ovan, var ganska vanliga under 1940-1960-talen i matsammanhang. De användes bland annat att vara portionsformar till fiskgratäng, som gratinerades i ugnen och sedan serverades som förrätt. Efter vad jag förstår har snäckskalen blivit moderna igen. Det ser ju onekligen trevligt ut. Med detta inlägg lämnar jag djur och matinslagen och återgår till växtriket.

Vinbergssnäckan (Helix pomatia) maffig skönhet.

Här och var där det finns skogar, parker eller öppna marker, kan man stöta på Vinbergssnäckan (Helix pomatia). Jag gjorde det själv i förra veckan när det regnade så. Både i närheten av Smedstadområdet och i Lambohov, i det senare fallet på en cykelbana av alla ställen, fanns det Vinbergssnäckor. Då hoppade jag av cykeln och placerade snäckorna i säkerhet på en grässlänt. Vinbergssnäckan är ju ätlig, men det är en lång och sorglig procedur innan den kan serveras.
Den ska svältas och rensas och sköljas i åtskilliga vattenbad, då är det mycket trevligare att se den som ett inslag i naturen. Den är maffig att beskåda.

Gratinerade sniglar inleder sommaren.

Gratinerade sniglar inleder sommaren hos mig. Jag avser

vinbergssnäckan (Helix pomatia) eller snarare Achatina en

snigel från Afrika, på burk, inga mördarsniglar här inte.

Det finns en uppsjö av tillagningsmetoder och så här gör jag.

Snigelpannorna plockas fram, likaså gott smör. Från från

täppan plockas persilja, timjan, fransk dragon och vitlök

grävs upp. Ugnen sätts på och övriga ingredienser blandas

med smöret samt en aning salt och peppar. Efter ett par minuter

i het ugn är anrättningen klar att äta med bröd och grönsallad.

Sommaren är här, fast det regnar.

Körsbärsträd i blom endast några dagar ute på Djurgården.

Körsbärsblom är över på några dagar. Det är ett av de vackraste inslagen i maj.som jag vet. Jag tog några kort ute på Djurgården, men jag kom mig aldrig för att visa dem förrän nu.

Riga tur och retur.

För ett par veckor sedan besökte jag Riga. Båtturen över var lugn och behaglig i båda riktningarna, kanske också för att resan inte var till ett veckoslut. Tiden är knapp i land, därför var en guidad busstur att föredra för en förstagångsbesökare i Riga. Den guidade informationen var både intressant och givande. Efter detta blev vi avsläppta i den gamla stadsdelen. Så mycket mer än att hitta ett trevligt matställe och sedan i sakta mak ätandes på en glass följa Pilsetas kanalen genom de stora parkerna hann jag inte denna gång. Men jag vill gärna återvända.