I min korridor har vi "twittrat" några stycken ganska regelbundet den senaste månaden. Det har rört sig om allt mellan himmel och jord, inga stora avgörande saker och jag har sympatisvarat när det har fallit sig så. Jag har själv slängt i väg några rader när jag har fått ett infall. Klart användbart i många sammanhang inte bara i den privata sfären. Genom Biblist har jag kommit i kontakt med Twitter. Via radio och dagstidningar har jag förstått att Twitter användes under Pirat Bay rättegången. Kortpoesi går också bra att skapa via Twitter, har jag sett i dagspressen.
Jag följer LiU på Twitter, korta nyhetsrader med det senaste som har inträffat, med möjlighet att fördjupa sig, det är utmärkt. På det sätt som LiU använder Twitter skulle det passa bra in i vår verksamhet likväl som i andra företag som bedriver utåtriktad verksamhet.
Jag har även testat att nanoblogga. Här gäller det att på ett fyndigt sätt säga "allt" i ett ord.
Efter att ha deltagit i fem årsmöten med påföljande mat och dryck, under mars månad, skrev jag "Årsmötesmånadströtthet". Jag trodde jag skulle bli kommenterad, men alls icke.
Jag är kanske den enda som går på årsmöten, eller så var ordet inte så kvickt som jag trodde.
Rostider
3 veckor sedan
1 kommentar:
Årsmötes... var kvickt! Men dom som twittrar och nanobloggar är nog inte samma personer som "normalt" går på årsmöten. En del saker vi gör ... Ja, vi är kanske lite ur fas med våra "peers". Det är såhär att vara pionjär. ;-)
Visst är mikrobloggarna roliga och opretentiösa, och det är styrkan med dem. Det är en av de saker som kommer att spridas och utvecklas, tror jag.
Skicka en kommentar