Tak i Malmö.

Tak i Malmö med viss charm, bilden är tagen i slutet av september. Visst är det fint?

Se upp för mössen - nu vill de komma in.

- Se upp för mössen, nu vill de komma in i värmen. Häromdagen kilade en mus förbi min dörr. Jag har ingenting emot möss, men då ska de hålla sig ute i naturen, kommer de in, blir processen kort för musens del - det tar en ände med förskräckelse. Därför försöker jag ha stängt till alla utrymmen, så här års.

Röd rudbeckia (Echinacea purpurea) med matgäster - harmonisk vy från Lambohov.

När mörkret smyger sig på dag för dag och temperaturen sjunker och regnet strilar ner, är det lätt att tankarna glider tillbaka till ljusa sommardagar när rudbeckian stod i blom och det var en strid ström av hungriga matgäster i form av fjärilar och bin. Då är det ganska roligt att vara åskådare. Ett extra plus är att dokumentera med en bild eller två, vilket liv och rörelse det är bland blommorna.

Grön vårtbitare på besök.

En sensommardag kom den här läckra gynnaren på besök
till min veranda. Grön vårtbitare (Tettigonia viridissima) visst
är den vacker? Samtidigt sätter vårtbitaren fantasin i rörelse.
Jag tänker på en varelse någonting emellan häst och drake.
För övrigt, har det varit ovanligt mycket felande nu under sensommaren, på ängar,
i dikesrenar och i häckar,
dag som kväll.

"Sommarens sista ros" i Lambohov.

Sommarens sista ros i Lambohov;

nåja det rör sig om klängrosor där

fokus är tagen på en speciell

blomma som ser fräsch ut. Bilden

är tagen i slutet av september.

Om man klipper bort vissna

blommor tidigare under

sommaren kommer nya friska

skott med knoppar, som hinner

slå ut, innan säsongen är helt över.

Det blir ingen keramikkurs i höst.

Det blir ingen keramikkurs i höst, så jag

får väl visa någonting som jag har åstadkommit.

Jag vill inte fylla mitt hem med besynnerliga

små skålar, som möjligtvis kan användas till

fågelbad eller fyllas med flingsalt. Jag vill

göra sådant som jag kan använda.

Jag har gjort ett försök att skapa en

mindre blomlåda, att kavla lera,

skära lämpliga bitar sätta ihop

och stödja med lerstänger

längst skarvarna inne i lågan.

Därefter bränna, glasera och

bränna på nytt.

Nu lever leran sitt eget liv och

formar sig som jag inte hade

tänkt, men det är ett första försök.